Hej!
Så... min sista kväll på Langkawi "firades" med mitt livs första thaimassage, vilket kan ha varit den mest oseriösa massageupplevelse hittills. Två tjejer, 18 och 22 år, varav den ena hade mobilen liggande på britsen och vibrerade hela tiden och den andras telefon visslade minst två gånger i minuten när hon fick meddelanden. De var sjukt flamsiga och det hela spårade nästan ur, men ett gott skratt förlänger livet eller? :P
Sen åkte jag via Kuala Lumpur till Tawau på Borneo. Sov i Semporna en natt och åkte sedan ut till en liten dyk-ö (Mabul) för fyra dagars dykning! Tyvärr blev jag dålig efter mina dyk igår igen, försökte prata med en av divemasters-typerna här och hon sa typ att det var baby rash eller solexem. Så jag gick och la mig i sängen igen och det blev bara värre o värre men jag försökte hålla mig lugn och inte drabbas av panik. Inte jättelätt i det tillståndet jag var i då, men lyssnade på P3 dokumentär och försökte fokusera tankarna på annat.
Så imorse fick jag äntligen prata med en vettig människa som tog mig på allvar, vilket var väldigt skönt. Jag är inte hypokondriker och har dessutom haft ett antal allergichocker tidigare (ej i samband med dykning) så jag har ju nästan vetat att det inte var det från början. Men kan tycka att alla jag pratat med, sen första gången det hände på Maldiverna, har varit väldigt ignoranta och tyckt jag varit fånig. Men nu vet jag nästan med 100% säkerhet att det är dykarsjukan/dekonpressionssjukan som jag haft! Så nu kan jag inte dyka mer förrän en läkare har undersökt mig och kollat om det är någon hemlig åkomma som orsakar detta eller om jag är OK men helt enkelt får dyka på nitrox, mindre djupa dyk och kortare tid.
Har en vecka nu då, som jag planerat att dyka, som jag måste ägna åt ngt annat. Känner mig lite halvt nedslagen men det går nog över!
Ciao
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar